konfirmation
Idag har vi varit på konfirmation i Mariakyrkan i Ystad. Dotterns pojkväns syster blev konfirmerad. Mycket länge sedan jag var på konfirmation, tror faktiskt det var dotterns för sex sju år sedan, så jag var förväntansfull. Och förväntningar uppfylldes. Det var en lättsam och trevlig konfirmation, där konfirmanderna höll i trådarna. De sjöng, läste verser och delade ut nattvard. Tösen vi var där för sjöng en lång sång så det ekade i kyrkan. Jag vet ju att hon är musikaliskt men kunde inte drömma om att hon var så duktig på att sjunga. Hon verkar ha dolt sin talang väl för även hennes närmsta överraskades. Tänk vad konfirmationsgudtjänsten har förändrats genom tiderna. Från att ha varit en stel och allvarlig tillställning där prästen var i centrum till att bli en ljus stund i kyrkan där konfirmanderna har roligt och i allra högsta grad är med. Jag minns inte så mycket från min egen konfirmationstid men en sak minns jag. Det var när prästen vid ett undervisningstillfälle hade knäppt kavajen "supp". Jag kom igång med att skratta kolosalt åt det. Jag kunde inte sluta och jag vågade inte heller berätta vad som var så roligt. Det hela slutade med att jag blev utsläng i korridoren och fick sitta där resten av lektionen. Jag som alltid var så ordenlig......
