I dag är det älskade dotterns födelsedag. Hon fyller hela 20 år men är ju långt borta, vilket gör ett normalt firande omöjligt. Vi har skickat presenter, som kom fram i tid och lite släktingar har satt in pengar till henne som present. Vi har grattat på skype och det kändes bra. Resten av firandet har hennes värdfamilj och vänner "där borta" fått stå för. Och det har de säkert gjort jättebra. Det är en fin familj hon bor hos. Både omtänksam och omhuldande mot en liten svensk flicka långt hemifrån. Det känns så skönt att hon hamnat rätt.
ETT STORT GRATTIS MIN TÖS.
Eftersom vi ville göra någon av dotterns födelsedag åkte vi till Malmö Arena för att titta på ishockey med sonen. Ja, ni läser rätt, vi, alltså även jag, har varit på ishockey idag. Första gången i mitt liv som jag varit på riktig ishockeymatch. För många år sedan när sonen spelade hockey var jag på ungdomsmatch någon gång men aldrig någon riktig match. Men nu har det hänt och det var spännande och riktigt roligt minsann.........förutom att jag fick svindel av att gå upp på läktaren. Jätteläbbigt att titta ner och även upp och när jag väl kommit på plats vågade jag inte lämna platsen förrän matchen var slut. Satt orubblig och stel som en pinne. Var lite oroligt för att jag inte skulle kunna ta mig ner men det gick bra. Tack till mina pojkar som tog mig med till denna hisnande söndagsupplevelse.
Uj uj så högt och brant. Svindelkänslan ville inte ge med sig i första taget.
Koss, i pausen var det plötsligt en bil tillsammans med ismaskinerna på isen????
