När dottern for till staterna

Vi har varit i Sälen, precis som så många gånger tidigare. Det var mycket snö och snöade i stort sett hela veckan. Kallt och blåsigt var det med, så väderförhållanden var inte de allra bästa. När vi åkte upp härjade stormen Egon som värst men vi lyckades köra så att vi inte märkte av den ett enda dugg. Vi var väldans förvånade eftersom vi hela tiden hörde på radion om varningar i området där vi var.......men , som sagt, vi märkte inget. När vi åkte hem var det oväder precis hela vägen. I början var det snö och vind och i Mariestad blev snön till regn och sedan spöregnade det enda tills vi kom hem. Alltså riktigt jobbigt. Men i Sälen var det trevligt och sig likt. Huset stod kvar, likaså fjällen, ICA, Gustavsbaren och Gubbmyren. Allt var som det skulle....nåja en sak var förstås annorlunda. Gustav åkte längdsskidor. Ja, han åkte så klart slalom också men varje kväll for han och pappsen ut i det elupplysta skidspåret för att träna. Det var mycket pip och gnäll innan de kom ut ...och efter med för den delen. De längtade väl hem till soffan hela träningspasset, kan jag tänka. Men ska man ska åka Vasaloppet om två månader. måste man ju träna lite. Pappsen försökte skylla på att han hade ont precis över allt. Han smorde in sig med ett liniment för hästar, som han fått av någon förståsigpåare. Skulle vara mycket bra men jag vet inte om han blev helare av den. Luktade gjorde den i alla fall. Det osade häst liniment i hela stugan i flera timmar efter insmörjningen.   

 

 

Centrum, Sälens by.